She´s the one...

Namn: Hemlis
Kallas för: Generalen
Född: Söder om Stockholm
Bor: En stad i mellansverige
Sysselsättning: Studerar
Kroppsdel jag har mest nytta av: Ögonen skulle jag gissa
Kroppsdel jag tycker mest om: Ögonen igen. De är ganska fina har jag fått höra...
Jag sover: I underkläder
Detta djur är jag lik: En hund kanske?
Bästa plats på jorden: Hemma hos Hon med stort H
Barnprogram jag hatar: Telletubbies... morr till tusen!
Om 6 månader: Är Hon med stort H gravid med mitt barn...
Jag samlar på: Prylar jag inte har råd med
Min värsta ovana: Biter på naglarna
Min bästa ovana: Har alltid en imponerande samling navelludd!
Min bästa raggningsfras: "Jag har gått vilse, var bor du nu igen?"
Min största hemlighet: Har en märklig sexuell fetischm...
När ingen ser mig: Sjunger jag i dushen
Mitt bästa partytrick: Kan prata som Kalle Anka
Det här brottet har jag begått: Kört för fort! Massa åt helvete för fort!
Konstigaste platsen jag haft sex på?: På en sovande Erik
Så här många har jag haft sex med: 14
Gruppsex, ja/nej?: The more the marrier...
Någonsin varit otrogen? Nej! Med ett ytterst stort utropstecken!
Okej, ärligt, såhär många är det: 14!

Nu verkar det som att det eventuellt kanske finns en viss chans till att någon kan tänka sig att överväga möjligheten till att Hon med stort H får stanna. Den kanske inte är enorm men den finns. Hon med stort H tyckte att jag skulle ställa in mig på att det inte blir så, för att förbereda mig på värsta möjliga scenario. Jag är kluven. Klart det kan vara skönt om man är inställd på det värsta om det nu kommer men samtidigt vill jag leva i min bubbla där jag tror att allt ska lösa sig så länge jag bara kan. Jag är en ganska positiv människa. Jag ser möjligheter och lösningar på det mesta, glaset är alltid halvfullt m.m så det känns naturligt för mig att ta denna lilla möjlighet och se bara den. Vill någon kalla mig naiv för de göra det.
















Snälla lämna mig inte. Vad fan ska jag göra utan dig? Jag är ingenting utan dig. Du är mitt allt.



Jag älskar dig.

La mig 23, somna 03...Hur fan ska jag göra?

Hon med stort H kanske ska flytta. Eventuellt får hon inte plugga vidare och blir det så så är Hon 99% säker på att hon flyttar hem till sina föräldrar igen. Hon med stort H skulle isåfall bo 50 mil ifrån mig. Jag skulle bo ensam igen. Jag skulle inte kunna bo kvar i den fina lägenhet vi har nu, så då blir det en trång studentkorridor igen. Skola till tre på dagarna, sen hem ensam. Utan Hon med stort H. Ensam ensam ensam. Jag vill inte bo med någon annan. Jag vill inte leva med någon annan. Jag vill inte bli gammal med någon annan, jag vill inte dö med någon annan. Fan fan fan fan... Dessutom är anledningen till att hon, eventuellt, inte får gå kvar fullständigt orättvis. Jag vet inte vad jag ska göra? Ska jag flytta hem? Ska jag flytta utomlands? Jag kan ju inte gå kvar, ALLT kommer påminna mig om henne. Skolan, våra gemensamma vänner, vår florist, våra ställen vi brukade fika på....allt allt allt. Jag har aldrig tidigare varit kär. således har jag aldrig varit olyckligt kär förut. Klart det kunde varit bättre, Hon med stort H kunde ha varit min på riktigt, men att få bo med denna uppenbarelse är ett enormt privilegium bara det. Jag kommer, på riktigt, att gå under. Jag förstår inte hur jag ska ta mig igenom detta. Sista ordet är inte sagt om ifall hon får gå kvar, och jag ska verkligen göra allt i min makt för att hon ska få det. 


Hur fan ska jag klara av att leva om själva anledningen till att jag lever inte finns hos mig?

Jag och Hon med stort H sitter och tittar på "familjen annorlunda". Vi har bestämmt att vi minsan ska ha 4 barn, 8 känns lite i överkant. Vi börjar med tvillingtjejer, N och E, föjlt av lillebror K och sen sista får var vilken kvalisort den vill. Fan vad mysigt det är att planera sådant. Även om Hon med stort H inte är min, och planerna kanske inte är så realistiska som jag vill, så är det löjligt mysigt. Vi har tittat ut huset vi vill bo i, har idéer om hur vi vill uppfostra barnen, vilken färg huset ska ha, om K ska få trimma sin moped eller inte, vilket jobb vi tror N kommer ha, hur E är som person, hur väl hunden fungerar med tvillingarna i huset, när man får veckopeng, när man ska gå och lägga sig, när man ska komma hem på kvällarna när man är 16...


Satan jag längtar.

Look into my eyes - you will see
What you mean to me
Search your heart - search your soul
And when you find me there you'll search no more

Don't tell me it's not worth tryin' for
You can't tell me it's not worth dyin' for
You know it's true
Everything I do - I do it for you

Look into your heart - you will find
There's nothin' there to hide
Take me as I am - take my life
I would give it all - I would sacrifice

Don't tell me it's not worth fightin' for
I can't help it - there's nothin' I want more
Ya know it's true
Everything I do - I do it for you

There's no love - like your love
And no other - could give more love
There's nowhere - unless you're there
All the time - all the way

Oh - you can't tell me it's not worth tryin' for
I can't help it - there's nothin' I want more
I would fight for you - I'd lie for you
Walk the wire for you - ya I'd die for you

Ya know it's true
Everything I do - I do it for you

Idag blev det städning. Det är ju alltid kul! På med pepp-musik (vilket blir en märklig blandning när Hon med stort H och jag ska lägga in låtar båda två) Det blev Alcazar, Sarek, 90-tals rock och folkmusik i en härlig blandning. Stackars grannar! Förlåt! Jag ska baka en kaka...

Vår florist har peppat oss att sluta röka, nu har det inte bolmats på en vecka så vi fick en kalasbra handkräm av henne. Om två månader ska vi få "något stort som hon vet att vi vill ha!" Är löjligt nyfiken på vad det kan vara. Vi har tittat på en vas som kostar 1395, men det känns alldedes för mycket. Iofs kostade handkrämen 135:- och Fia är... inte den fattigaste floristen i stan. Jag har iallafall sällan varit mer peppad till att sluta röka! Dessutom så spännde Hon med stort H ögonen i mig (jag smälte) och sa "Det är svårare att få barn om man röker" - That does it! Im of the ciggarets.

När vi städat en stund gick vi en frysräd för att komma på vad vi skulle ha till middag. Efter mycket om och men så insåg vi att stammisstället på hörnet förmodligen saknade oss och det blev en tur ned dit. Vi satt och åt ihop med levande ljus. Hon med stor H är alltid otroligt vacker, men hon blir på något sätt helt makalöst fin när hon är upplyst av en levande låga.

Kvällen avslutades med amerikansk B-film och chockladdoppade hasselnötter. Vi gjorde dessutom försvarsmaktens test för att se om vi kunde bli officerer! Kanske skulle byta bana? eller...neee...

Jag vill hitta en kärleksballad som är tillräckligt fin för att beskriva Hon med stort H. Det finns ingen! Jag har några bra kandidater, men ingen klockren! Jag får leta vidare. 

Alla som tycker att det är dags för sommar räcker upp en hand...

Måste göra ett tillägg till listan:

Jag älskar henne totalt.

• Jag älskar hur hon pratar med valpen
  Jag älskar när hon piper samtidigt som hon gäspar
  Jag älskar hennes hår
  Jag älskar hennes doft
  Jag älskar hennes leende
  Jag älskar att hon är rädd för fiskar
  Jag älskar när hon väcker mig på natten för att hon inte vågar gå och hämta ett glas vatten
  Jag älskar hennes varma hjärta
  Jag älskar hennes sångröst
  Jag älskar hennes sms
  Jag älskar att hon pratar om tomten i sömnen
  Jag älskar att hon är så omhändertagande
  Jag älskar hennes skratt
  Jag älskar hennes blick som säger "ska du verkligen ha på dig den tröjan?"
  Jag älskar att hon sätter händerna framför ansiktet när det blir läskigt på tv:n
  Jag älskar hennes händer
  Jag älskar att hon har ketchup på allt
  Jag älskar att hon måste ställa om varorna i affären "så att ingen står ensam"
  Jag älskar sättet hon säger "god morgon" (när hon väl kommit upp)
  Jag älskar när hon ynkar
  Jag älskar hennes ljud som bara jag förstår vad de betyder
  Jag älskar när vi avslutar varandras meningar
  Jag älskar hennes barnlängtan
  Jag älskar att hon finns
  Jag älskar att hon lyssnar på ALL musik
  Jag älskar att vi båda blir tårögda av "extreme home makeover"
  Jag älskar att hon är språkfascist
  Jag älskar att hon låter mig vara den jag är
  Jag älskar när hon slår mig i Wii
  Jag älskar att hon har barnasinnet kvar
  Jag älskar att hon fortfarande överaskar mig
  Jag älskar att veta att hon väntar hemma när jag jobbar
  Jag älskar hennes matlådor hon skickar med mig. Hon skriver söta lappar med instruktioner
  Jag älskar tavlorna hon målar
  Jag älskar hennes ansikte
  Jag älskar att hon blir nervös av fåglar
  Jag älskar hennes MMS. "titta vad bebis gör"
  Jag älskar att hon kommer så bra överens med min familj
  Jag älskar att hon skriver listor på ALLT
  Jag älskar att veta att även jag kunde bli kär. Har aldrig varit kär förut
  
  
  Nu börjar en film vi ska se. Fortsätter listan om en liten stund. Det är mycket jag älskar med Hon med stort H 
  

Oj jösses det var inte igår jag var här. Vad så vad har hänt sen sist? Ja du, statusen är ganska oförändrad. Jag bor fortfarande ihop med Hon med stor H. Hon med stort H är fortfarande inte min. Typiskt. Det finns inga plåster för själen tyvärr. Kunde ha behövt ett.

If I could have just one wish,
I would wish to wake up everyday
to the sound of your breath on my neck,
the warmth of your lips on my cheek,
the touch of your fingers on my skin,
and the feel of your heart beating with mine...
Knowing that I could never find that feeling
with anyone other than you.

Jag har varit kär i lite mer än ett år! hipp hipp hurra...

Idag har jag lekt EFIT-leken! "ett foto i timmen" kul! Det värsta är att min dag inte har varit särskilt spännande, kommer då dem som ser detta anta att jag är tråkig? Perhaps.


OCH HUR GICK DET? KAN MAN UNDRA....

Jag är ovänn med blogg.se, vi pratar inte med varandra och säger elaka saker om varandras mammor. Jag får inte lägga upp bilder. Kanske fungerar om en stund.

Idag har det varit lite smålöjligt satans jävla pungkallt. När näshåren knastrar vid inandning så vet man att det är fan inte sommar.

Jag har mördat vår julgran! Monstret vad 3,5m högt (på riktigt, vi bor i en sekelskifteslägenhet) och det tog en massa timmar att göra den till en väldigt massa väldigt små granar... Tydligen så dricker en dubbelt så stor gran dubbelt så mycket vatten. Vem kunde ha anat det? Lägenheten är således FULL av barr. Barr överallt. Barr barr barr... Jag har barr på ställen jag inte ens visste att jag hade...så att säga...


Nyårslöften!
 - Göra vad jag kan för att Hon med stort H ska förstå hur mycket jag faktiskt älskar henne
 - Ta upp kontakten med gamla vänner
 - Bli duktigare på att gå ut med hunden
 - Ta tag i skolan

Jag och Hon med stort H planerar resa. Vi ska till Thailand. Hon är überrädd för fiskar, så jag ska peppa henne att ta dykcert så jag kan visa henne en ny värld. Kan man ge någon en vackrare gåva? (Nu fick jag en viss Aladdinlåt i huvudet, rackarns bananer!)



Hon med stort H sitter och lyser på andra sidan bordet. Det får vara hur kallt det vill, jag är varm från tånaglarna till hårfästet

Jag och hon med stort H fick ett ryck! Vitt! Vi åkte genast ut till stormarknaden och köpte alla nödvändiga ting för en total makeover av vårt vardagsrum i sann Simon & Thomas-anda. ! Vitt vitt vitt... Soffbordet, tvbänken och bykhyllan! Bort med ikeas ekfanér, dit med vitt. Blev löjligt snyggt måste jag säga. (iochförsig så skulle både Simon och Thomas tycka att vi var väldigt tråkiga, de förespråkar ju massa galna färger hela tiden). Tyvärr så tyckte bebben precis som S&T och ytryckte sin avsky med att bajsa precis mellan färgburken och den nymålade tvbänken. Jaja hon lär sig.

Vi var ute och kissade av bebis nyss, träffade då en blind gammal herrhund som misstog min hand för en tuggleksak. Blod. Rackarns. Stelkrampsprutan BORDE vara up to date, men lite nervös är jag.  Borde kanske kolla upp det. Hrmm...

Nu är det nog dags för snö snart tycker jag.

Sov gott!


Sa jag att jag var kär? Ledsen om jag tjatar...


/ Pappan

Jag, hon med stort H och valpen har varit på äventyr. Vi åkte hem till hon med stort H:s föräldrar. Tokmysigt. De bor en bit härifrån så vi fick åkta tåg. Kul för den lilla. Det var både spännande och läskigt på samma gång! Tyvärr hände en liten olycka på den vackra heltäckningsmattan. Oops. Vi var som sagt och hälsade på hon med stort H:s föräldrar. Dem jag vill kunna kalla svärföräldrar. Jättetrevliga båda två. Förmodligen fantastiska morföräldrar också... Suck.

När vi åkte ned så sa vi till den lilla "Nu ska vi åka och hälsa på mormor och morfar"
Gissa om det värmde att säga så...


Nej nu ska jag inte gnälla! Jag innehar ju faktiskt den stora äran att få bo med denna fantastiska, underbara, trevliga, älskvära, vackra, fina, otroliga tjej. Som ni märker finns det inte tillräckligt med superlativ för att beskriva henne. Hon med stort H...

För övrigt så försökte jag koka blåbärsgelé idag, utan större framgång. Det blev mörkt sot på botten av kastrullen och inget annat. Rackarns.



"Den kloke lär av sina misstag, den vise lär av andras"


// Pappan

Jag avgudar henne...

Sitter i soffan brevid hon med stort H. Bebisen har precis somnat i hennes famn. tokmysigt. Måste dock ut och kissa av henne snart. Vi brukar gå ut med henne på bakgården där vi bor, så får hon jaga lite fåglar och kissa. Bebisen är alltså en hund. En hundvalp faktiskt. Jag och Hon med stort H skaffade henne för några veckor sen. Bebissubstitut? Kanske. Ren kärlek? Absolut. Jag blir varm när jag sneglar mot dem. Mina flickor sitter och myser. Tänk om Hon med stort H hade vart min på riktigt. Då hade jag krypit över och lagt armen om henne. Gosat ned mig i soffan med dem. Men men. Thats life.

Idag har jag och bebisen städat! Vi är så duktiga! Hon hjälpte mig sortera tvätten. Urgulligt! Hon med stort H var på stan och vände huvuden. Saknade henne så det gjorde ont.

Var på stan och vände huvuden? Har ni tänkt på hur fåniga engelska uttryck kan låta på svenska?

En kopp te kanske?

Grattis till ellene.blogg.se som har fått en dotter!

Jag vill också...





// Pappan

Jag har gjort det! Jag har skaffat en blogg. Det trodde jag aldrig. Jag hörde till dem som tyckte att blogghysterin var fånig och ointressant i alla dess former. Bloggare var selfcenterd och egenkära. Jag tyckte dessutom att jag var fördomsfri. Märklig kombination inte sant. Jag tror att det var ungefär som någon sorts fobi? Man är rädd för det man inte förstår. Varför skulle okända människor vilja läsa om min vardag? Tror jag verkligen att jag är så intressant att det finns ett intresse att följa mitt liv på distans? Nja, det tror jag nog inte, men det är skönt att skriva av sig, så om någon därute visar intresse för det jag skriver så är väl det bara kul antar jag?